Framtidens mat

Syfte och mål

Eleverna får reflektera kring vad som anses vara ätbart och inte, samt vad vi människor kan komma att behöva äta i framtiden för att leva mer hållbart. Målet är att eleverna ska få kunskap om hur nya tekniska innovationer och nya livsmedel kan användas för att producera mer hållbar mat.

Livsmedels- och näringskunskap

• Olika led i hanteringen av råvaror och livsmedel, däribland odling, förädling, transport, förvaring och djurhållning.
• Kemiska processer i råvaror och livsmedel vid förädling och förvaring.
• Kostsituationen i Sverige och i andra länder, till exempel undernäring, fetma och resursfördelning.
• Etik och hållbarhet när det gäller råvaru- och livsmedelshantering samt resurshushållning.

Naturkunskap 1

• Energi, klimat, produktion och konsumtion ur perspektivet hållbar utveckling.
• Ekosystemens bärkraft, biologisk mångfald, ekosystemtjänster och resursutnyttjande.
• Granskning av information och argumentation som rör naturvetenskap. Skillnaden mellan vetenskapliga och icke-vetenskapliga påståenden.

Naturkunskap 2

• Materians uppkomst och kretslopp. Organiska och oorganiska ämnen i naturen och industrin samt hur de används och påverkar miljön.
• Granskning av information och argumentation som rör naturvetenskap. Skillnaden mellan vetenskapliga och icke-vetenskapliga påståenden.

Förkunskaper

Eleverna bör känna till några sätt som människan påverkar naturen, t.ex. global uppvärmning, övergödning och försurning. Begrepp finns förklarade i Begreppslista.

Tidsåtgång och arbetssätt

Ca 2–3 lektioner. Film, gruppdiskussioner samt enskild skrivuppgift.

Material

• Projektor och högtalare
• Arbetsblad, ett per elev av antingen Nk1 eller LIVM1.
• Begreppslista
• För elever som läser Livsmedels- och näringskunskap behövs även en digital enhet
  per grupp för att besöka WWF:s Fiskguide.
• Quiz

Tips! Ett berikande och minnesvärt inslag kan vara att köpa in olika spännande livsmedel gjorda på hampa, raps, insekter och alger för att eleverna ska få möjlighet att smaka.

OBS! Skaldjursallergiker kan reagera på insekter de då innehåller samma/liknande
proteiner (se källor).

Genomförande

Film och arbetsblad

Inled lektionen med att fånga upp vad eleverna kan om matsvinn. Visa denna korta film
om matsvinn, Härifrån till hållbarheten: Matsvinn | UR Play (7 min):
https://urplay.se/program/200280-harifran-till-hallbarheten-matsvinn

Dela in eleverna i mindre grupper. Dela ut ett ex av arbetsbladet till varje elev och låt dem diskutera frågorna under rubriken Härifrån till hållbarheten.

Visa delar av avsnittet från Vetenskapens värld:

https://www.svtplay.se/video/eoGgRGk/vetenskapens-varld-framtidens-mat?posi-tion=31&id=eoGgRGk

De två första delarna handlar om mat i havet och aquaponisk odling. Visa en del i taget, se tidsstämplar nedan. Låt eleverna diskutera i grupperna utifrån frågorna på arbetsbladet innan nästa del av avsnittet visas.

Fortsätt se avsnittet av Vetenskapens värld, de två resterande delarna handlar om mat i havet och aquaponisk odling. Visa en del i taget, se tidsstämplar nedan. Låt eleverna diskutera i mindre grupper utifrån frågorna i arbetsbladet innan nästa del av avsnittet visas.

• 00:00–16:00 – Framtidens havsmat
• 33:55–46:00 – Kretsloppsodling

Sammanfatta i helklass vad grupperna har kommit fram till under diskussionerna.

• Vad finns det för fördelar med aquaponisk odling? (Svar: all näring från fiskodlingen återanvänds till odling av grönsaker.)
• Vad finns det för nackdelar med aquaponisk odling? (Svar: Fiskfodret ger mycket utsläpp.)

Fortsätt se avsnittet av Vetenskapens värld, de tre resterande delarna handlar om alternativa proteinkällor och odling på land. Visa en del i taget, se tidsstämplar nedan. Låt eleverna diskutera i mindre grupper utifrån frågorna i arbetsbladet innan nästa del av avsnittet visas. Till avsnitten finns ordförklaringar i filen Begreppslista.

• 16:00-22:15 – Framtidens mat på land
• 22:15-29:25 – Alternativa proteinkällor
• 46:05-53:30 – Flerårigt vete

För Livsmedels- och näringskunskap: Elever som läser kursen LIVLIV01 kan även undersöka olika fiskar och fiskemetoder ur ett hållbarhetsperspektiv. Låt dem arbeta i samma grupper som tidigare. Varje grupp behöver en dator eller surfplatta för att gå in på WWF:s Fiskguide. Låt dem besvara frågorna i arbetsbladet.

Sammanfatta i helklass vad grupperna har kommit fram till under diskussionerna.

• Varför liknar många vegetariska produkter kötträtter? (för att få fler köttätare att äta vegetariskt)
• Vad är fördelen med fleråriga grödor? (marken ligger inte bar mellan säsonger vilket ger lägre CO₂-utsläpp, de är tåligare pga grövre rötter)
• Vad är nackdelen med flerårigt vete? (det ger lägre avkastning/skörd än ettårigt)
• För Livsmedels- och näringskunskap: Diskutera även frågorna de besvarat med hjälp av Fiskguiden.

Quiz

För att sammanfatta vad eleverna lärt sig kan de göra tillhörande Quiz.

Skrivuppgift

Slutligen gör eleverna en enskild skrivuppgift. Välj uppgift för Livsmedels- och närings-
kunskap eller Naturkunskap.

Livsmedels- och näringskunskap: Eleverna får välja en alternativ proteinkälla som de ska
skapa en ny maträtt utifrån.

Naturkunskap: Eleverna väljer en alternativ proteinkälla som nämns i filmen att argumentera kring. De ska diskutera den valda proteinkällans miljöpåverkan ur olika aspekter och jämföra med traditionella proteinkällor som kött och mejeriprodukter.

”Det finns risk för att personer som är allergiska mot skaldjur eller dammkvalster kan få
allergiska reaktioner också mot insekter.”

https://www.valjvego.se/insekter-i-mat-allt-du-behover-veta

Se avsnittet ”Korsallergi mot insekter hos personer med allergi mot skaldjur”.

https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/
allergi-och-overkanslighet/fisk-skaldjur-och-insekter