Matsvinn och matavfall

När mat slängs, oavsett anledning, blir det matavfall. En del matavfall kommer alltid att uppstå då vi inte kan äta allt som ska sorteras ut och läggas i den bruna papperspåsen: citrusskal, animaliska ben, äggskal, kaffesump, oblekt hushållspapper eller tepåsar. Men en del av matavfallet består av mat vi faktiskt hade kunnat äta.

Mat som slängs trots att den hade kunnat ätas kallas matsvinn. Hit räknas maten som skrapas av från tallriken, mögliga matrester, den torra brödkanten, det sista i yoghurtförpackningen och maten som blivit vidbränd. Hit räknas också den sista kalla skvätten kaffe, den sura mjölken och den mögliga såsen som spolas ner i handfatet eller i toaletten.

Matsvinn är alltså sådan mat vi hade kunnat äta om vi tagit bättre tillvara på den – till exempel genom att äta den innan den blev dålig, inte bränna vid den, inte ta mer än vi orkar äta upp eller inte glömma bort den i frysen.

Matavfall och matsvinn i Sverige

Både matavfall och matsvinn uppstår i alla delar av livsmedelskedjan, från primärproduktionen till hushållen. Det ätbara avfallet som uppstår inom primärproduktionen kallas ofta för livsmedelsförluster och inte matsvinn.

Diagrammet ovan visar mängden matavfall i Sverige år 2023 fördelat över de olika delarna i livsmedelskedjan.

Livsmedelsavfall i Sverige år 2023
Primärproduktion	29 000 ton
Livsmedelsindustrin	305 00 ton
Grossister och e-handel	19 000 ton
Livsmedelsbutiker	82 000 ton
Restauranger och hotell	111 000 ton
Offentlig måltid	38 000 ton
Hushåll (inkl. mat och dryck i avlopp)	824 000 ton

Av diagrammet och tabellen framgår att hushållen står för de största mängderna, följt av livsmedelsindustrin och därefter restaurang och hotell. Minst matavfall uppstår i grossistledet.

Det saknas fortfarande data över den totala mängden matsvinn i Sverige, men vissa delar av livsmedelskedjan är bättre utforskade och väldokumenterade än andra.

Matsvinn i hushållen

Hushållen står för cirka hälften av den totala mängden livsmedelsavfall som uppkommer i Sverige under ett år (ej inräknat livsmedel som spolas ner i avloppet).

I Sverige slänger varje person i genomsnitt 34 kg fullt ätbar mat per år (2024). Av detta är 16 kg mat som antingen sorteras ut som matavfall eller slängs i restavfallet. Resterande 18 kg är mat och dryck som spolas ner i avloppet, antingen i vasken eller i toaletten.

16 kg matsvinn motsvarar cirka 36 måltider som hade kunnat räddas.
18 kg flytande livsmedel motsvarar cirka 90 koppar kaffe.

De vanligaste livsmedlen som slängs i hushållens matavfall är:

Frukt och grönsaker (36 %) – Vanligast är potatis, äpplen, morötter och lök
Bröd och brödprodukter (19 %)
Övrigt ätbart (15 %) – Ex. snacks, såser, mjöl, flingor, frön, kryddor och socker
Kött (12 %) – Vanligast är korv och köttpålägg
Matrester (12 %) – Rester från alla typer av måltider
Mejeriprodukter (5 %) – Vanligast är ost
Fisk (1 %)

De vanligaste flytande livsmedlen som i hushållen spolas ner i avloppet:

Kaffe/te (45 %)
Mejeri (21 %)
Övriga drycker (9 %) – Ex. saft, läsk och alkoholhaltig dryck
Soppor/såser/röror (9 %)
Fast matavfall (8 %)
Övrigt flytande matavfall (4 %) – Ex. kokosmjölk eller råa ägg
Sött (3 %) – Ex. glass eller sylt

Matsvinn i offentlig sektor

Den totala mängden matavfall i offentliga kök år 2023 uppgick till 38 000 ton. Exakt hur mycket av detta som är matsvinn är svårt att säga.

I offentliga kök delas matsvinnet vanligtvis in i tre olika kategorier:

Kökssvinn: Sådant som slängs när mat förvaras, prepareras och tillagas.
Serveringssvinn: Mat som stått framme i serveringen för måltidsgästerna att ta av.
Tallrikssvinn: Mat som skrapas av från de ätandes tallrikar.

94 % av maten som slängs från tallrikarna är matsvinn (med undantag från servetter och ben från t.ex. kyckling). Det kan antas att även den absoluta majoriteten av serveringssvinnet är matsvinn (med undantag för ben). Detsamma gäller kökssvinnet eftersom offentliga kök ofta får leveranser med färdigpreparerade livsmedel.

Hur stor andel av det totala matsvinnet som uppstår i de olika kategorierna skiljer sig mellan förskola, grundskola och gymnasium.

Förskola: Serveringssvinn 46 %, tallrikssvinn 38 %, kökssvinn 16 %
Grundskola: Serveringssvinn 37 %, tallrikssvinn 43 %, kökssvinn 20 %
Gymnasium: Serveringssvinn 30 %, tallrikssvinn 53 %, kökssvinn 17 %

På grundskolor och gymnasieskolor utgör alltså tallrikssvinnet den största delen av det totala svinnet medan serveringssvinnet är högre än tallrikssvinnet i förskolan.

Det är viktigt att poängtera är att det i förskolan måste finnas utrymme för så kallat pedagogiskt matsvinn: små barn behöver få prova nya smaker utan förväntan att äta upp.

Likaså är det viktigt att framhålla att skolköken inte tillagar för mycket mat – problemet handlar snarare om att eleverna äter för lite.

Plockanalyser visar att 59 % av matsvinnet i skolmatsalar består av pasta, potatis och ris. Endast 9,5 % av matsvinnet utgörs av fläskkött, nötkött, kyckling eller fisk. Trots att de animaliska proteinerna står för under 10 % av den totala mängden matsvinn, står de för 61 % av matsvinnets totala klimatpåverkan. .