Mjölkpaket – Förr och nu

Syfte och mål

Eleverna får kunskap om utvecklingen av livsmedelsförpackningar och deras betydelse för matens hållbarhet. Genom kunskap om hur olika matvaror förvaras kan de påverka det egna matsvinnet.

Teknik

• Några föremål och något tekniskt system i elevernas vardag, hur de är anpassade efter människans behov samt hur de har förändrats över tid.
• Undersökande av hur några föremål i elevernas vardag är utformade och hur deras
  funktion kan förbättras.

NO

• Några berättelser om hur naturvetenskaplig kunskap vuxit fram.

Hem- och konsumentkunskap

• Hygien och livsmedelssäkerhet i samband med hantering, tillagning och förvaring av livsmedel

Bild

• Teckning, måleri, modellering och konstruktion.
• Några verktyg och material för teckning, måleri, modellering och konstruktioner samt för fotografering och annat digitalt arbete med bilder.

Förkunskaper

Om faktatexten läses upp och eleverna inte känner till vad bakterier är, kan det vara
bra att pausa under högläsningen och kort förklara vad det betyder.

Tidsåtgång och arbetssätt

1–2 lektioner.

Arbetssätt

Läraren läser upp text, samtal i helklass och därefter eget praktiskt arbete.

Material

• Faktatext, bilder till texten och projektor för att visa bilderna.
• Mall till mjölktetra, ett ex per elev, gärna utskrivet på tjockare papper.
• Sax och lim för att sätta ihop mjölktetran samt färgpennor.

Genomförande

Textläsning

Läs faktatexten Mjölkpaketets historia om Ruben Rausing och hur han uppfann och utvecklade Tetra Pak. Läs texten högt eller berätta fritt för eleverna. I den separata filen Mjölkpaket – Bilder finns de fyra bilderna på mjölkförpackningar som du samtidigt kan visa på väggen.

I texten nämns att Rausing kommer från Raus utanför Helsingborg. Visa på en Sverigekarta var Helsingborg ligger. Gå gärna igenom några ord och begrepp från texten (se rutan).

Filmklipp

Gör en egen mjölktetra

Sammanfattning

Extra

• Visa eleverna den tredje bilden i bildfilen, som visar ”Bäst-före” – Ofta bra efter”, och berätta att många matvaror nu har ett tillägg till ”Bäst före”. Egentligen säger det samma sak, men visar alltså ännu tydligare att man ofta kan äta maten efter bäst-före-datumet.
• Diskutera: Hur vet vi om mat utan datum är bra, som frukt och grönsaker?
• Jämför hållbarhet på olika slags matvaror: mejeri, bröd, frukt och grönsaker, frysta varor etc. Vad har lång respektive kort hållbarhet?
• Låt eleverna spela memory med bildkort och ordkort. För att få paret ska de också kunna läsa ut datumet för bäst-före eller sista förbrukningsdag.
• Ge eleverna som uppgift att titta på datummärkning på matvaror hemma. Kanske kan de dela med sig av sina kunskaper och lära föräldrar och syskon mer om matsvinn?

Avslutning

Sammanfatta och fråga eleverna vad de lärt sig under lektionen. Repetera gärna under kommande lektion. Några elever kanske har tittat på matvaror hemma eller i mataffären och kan berätta om de sett någon datummärkning.