Klimatpåverkan
Att fullt ätbar mat slängs belyser hållbarhetsbegreppet på ett mycket tydligt sätt: det är ett slöseri med naturresurser och det är varken etiskt eller ekonomiskt försvarbart. Men vad har matsvinnet egentligen för effekt på klimatet, miljön och oss som lever på denna planet?
Maten och klimatet
Mellan 25-30 % av de totala utsläppen av växthusgaser kan härledas till det globala livsmedelssystemet. Dessa utsläpp (utan inbördes ordning) kommer bland annat från:
- utsläpp från arbetsmaskiner
- framställning och användning av konstgödsel
- avskogning
- risfält
- matsmältningssystem hos kor
- tillverkandet av förpackningsmaterial till livsmedel
- transporter
- processering av mat
- energiförbrukning genom livsmedelskedjan (t.ex. kylförvaring)
Enbart matsvinnet, alltså mat som vi hade kunnat ätit om vi tagit vara på den bättre, står för uppemot 10 % av de totala utsläppen av växthusgaser. Det är nästan fem gånger så mycket som den globala flygsektorn.
Olika livsmedels klimatavtryck
Ett livsmedels klimatavtryck anger hur mycket koldioxid som släpps ut för att vi ska kunna producera ett kilo av en viss råvara, räknat från primärproduktionen till det att produkten lämnar livsmedelsindustrin (i de fall då det är relevant). Utsläpp för eventuell förpackning är inte inräknat. För importerade livsmedel ingår en generell transport.
Själva produktionen (odling/uppfödning) står för den absoluta majoriteten av ett livsmedels klimatpåverkan.
Kött har generellt högre utsläpp än vegetabilier. Detta beror på att uppfödningen av djur kräver foder samt medför utsläpp från gödselhantering och djurens matsmältning. Sett till olika kolhydratskällor har ris det högsta klimatavtrycket, eftersom ris odlas i stora vattendränkta fält som, precis som korna, släpper ut metangas.

