Globala syd och globala nord
Det finns idag väldigt få länder som mäter hur stor del av matavfallet, oavsett del av livsmedelskedjan, som utgörs av matsvinn. Därför är det väldigt svårt att jämföra olika länder, deras utveckling och att dra några generella slutsatser. Allt fler länder har dock fått upp ögonen för matsvinnsproblematiken och har i och med det också börjat mäta. Förhoppningsvis kommer bättre, mer tillförlitlig data att vara tillgänglig i framtiden.
Uppskattningar visar att den totala mängden matsvinn, inräknat hela livsmedelskedjan, är ungefär lika stor i det globala syd som i det globala nord*.
Matsvinn i tidigare delar av livsmedelskedjan
Globalt sett ligger andelen livsmedelsförluster (matsvinn i de tidiga delarna av livsmedelskedjan) på 13 % av allt som produceras, räknat från primärproduktionen till och med grossistledet. Sedan mätningarna började 2015 har ingen förändring skett sett till hur mycket livsmedel som går förlorade.
De lägsta förlusterna har Europa och Nordamerika. Här ligger andel livsmedelsförluster på 10 %. Högst förluster har Afrika söder om Sahara där andelen livsmedelsförluster uppgår till 23 %.
Det finns olika anledningar till varför livsmedel slängs i de tidiga delarna av livsmedelskedjan och orsakerna skiljer sig åt mellan globala syd och globala nord.
I globala nord uppstår livsmedelsförluster på grund av bland annat:
- Överproduktion. För att försäkra sig om att de kan leverera beställda mängder tar producenterna höjd för eventuella väderförändringar eller skadedjursangrepp och producerar ibland därför mer än vad som beställs.
- Utseendemässiga marknadskrav. Livsmedel som inte uppfyller en viss utseendemässig standard köps inte in av livsmedelsbutiker.
- För låga marknadspriser. När marknadspriserna är för låga är det ibland billigare för producenten att plöja ner sin skörd i åkern igen än att ta upp den för försäljning.
I globala syd uppstår livsmedelsförluster på grund av bland annat:
- För tidig skörd. Ibland kan producenter behöva skörda tidigare än vad som hade varit optimalt för grödan. Det kan vara p.g.a. producentens behov av pengar eller för att man annars riskerar matbrist.
- Bristande infrastruktur för lagerhållning och transport. Mycket färskvaror (frukt, grönsaker, mejeri, kött och fisk) riskerar att gå förlorade när det inte finns tillräcklig infrastruktur för kylförvaring.
Matavfall och matsvinn i hushållen
Man trodde länge att det på hushållsnivå uppstod mer matavfall i det globala nord än i det globala syd. Detta har dock motbevisats. På hushållsnivå ligger den totala mängden matavfall (OBS, matavfall ej matsvinn) på likvärdiga nivåer i såväl låg- som medel- och höginkomstländer. Det varierar med endast 7 kg, från i genomsnitt 81 kg/person och år till 88 kg/person och år.
Det finns idag, som ovan nämnt, väldigt få länder som har undersökt hur stor andel av matavfallet som utgörs av matsvinn. I Sverige ligger denna siffra på 36 %*. Siffror från olika internationella studier visar att det kan variera mellan 31 % och 77 %. Det finns dock inte tillräckligt med data för att kunna dra några slutsatser om någon korrelation mellan ett lands status som låg-/medel-/höginkomstland och andelen matsvinn på hushållsnivå.
*= texten används både begreppen globala syd/nord och låg-/medel-/höginkomstländer. Det förstnämnda relaterar till bredare socioekonomiska mönster, medan det sistnämnda bygger på Världsbankens inkomstklassificering.
Källor
Food waste index report 2024, hämtad från https://www.unep.org/resources/publication/food-waste-index-report-2024
https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC6723314
** Att 36 % av hushållens matavfall består av matsvinn har räknats ut genom siffran om 16 kg fast matsvinn per person och år, från Livsmedelsverket, dividerats med 44 kg fast matavfall per person och år, från https://www.avfallsverige.se/media/bigjrvsu/avfallstrenden_a4_2024.pdf