I denna lektion får du lära dig mer om hur bananer odlas, vilka problem och risker som finns samt varför skumbananer smakar som de gör.

Läs faktatexten nedan eller ladda ner Faktatext genom att klicka på knappen till höger.

Faktatext
Skumma bananer
Kanske har du smakat skumbananer någon gång och tänkt att de ju inte riktigt smakar banan. Eller gör de det? Det är faktiskt så att den ester, det konstgjorda smakämnet, som finns i skumbanan är skapad för att smaka så som bananerna smakade för 100 år sedan. Så varför smakar dagens bananer annorlunda? Vi tar det från början!

I början av 1800-talet odlades banan i Centralamerika och exporterades sedan till bland annat USA. Till Sverige kom de inte förrän 80 år senare, år 1909. Den långa färden till Sverige gjorde att de första lasterna var fulla av svartfrusna och oätliga bananer. På den här tiden var det bananer av sorten Gros Michel (Big Mike på engelska) som exporterades globalt. Det är en stor banan som är fastare och sötare än dagens bananer. Den har också en starkare doft och smak. Det är smaken av Gros Michel som kemisterna försökte efterlikna när de skapade den syntetiska banansmaken vi känner igen från skumbananerna.
De ömtåliga bananerna
De bananer som odlas idag har inte längre några frön. Plantorna kan bara förökas genom att vi människor tar skott, alltså att vi tar en gren av en planta, stoppar den i jord och låter det växa upp en ny bananplanta. Detta innebär att alla bananplantor som odlas är kloner av varandra. Bristen på genetisk variation gör dem väldigt känsliga för sjukdomar.
Bananplantagerna utgör ofta stora monokulturer. En monokultur är en jordbruksmetod där bara en enda sorts gröda odlas, år efter år. Det kan öka produktionen och effektivisera
skörden. Men det har också negativa konsekvenser för miljön och biologisk mångfald. Banan odlas i tropiska klimat och i miljöer med hög artrikedom som skadas när stora områden skövlas för att ge plats åt monokulturer.
Förlust av biologisk mångfald har negativ inverkan på pollinering och naturlig skadedjursbekämpning, två ekosystemtjänster som är viktiga för all typ av odling. Monokulturer leder till minskad variation av växtarter i området. Det minskar mångfalden av insekter, fåglar och andra djur. Det innebär att antalet naturliga fiender för skadedjur minskar, och det i sin tur ökar behovet av kemiska bekämpningsmedel. Minskad biologisk mångfald kan leda till att vissa arter blir mer sårbara för sjukdomar och angrepp av skadedjur, något som påverkar hela ekosystemets stabilitet.

Den svenska dokumentären Bananas! handlar om hur jordbrukare i Nicaragua stämmer företaget Dole för att ha använt det förbjudna bekämpningsmedlet DBCP
som orsakat sterilitet hos dem som arbetat eller bott i närheten av besprutade områden.
Bildkälla: Svensk Filmindustri
Monokulturer kräver oftast stora mängder kemiska bekämpningsmedel och gödsel
för att hålla grödan frisk och produktiv. Dessa ämnen har negativa effekter på markens och vattnets kvalitet genom att näringsämnen från gödslet följer med regnvattnet och transporteras ut till sjöar, vattendrag och hav. Det orsakar övergödning.
Bekämpningsmedel kan påverka andra organismer i omgivningen, exempelvis pollinerande insekter och vattenlevande organismer. Ett exempel på ett farligt bekämpningsmedel är Dibromokloropropan (DBCP) som användes under 1960–1980-talen. Om människor utsätts för DBCP kan det orsaka cancer, medfödda missbildningar, nervskador och sterilitet.
Monokulturer kan också öka risken för jorderosion, eftersom det inte finns en mångfald av växter som kan binda jorden med sina rötter. Detta gör marken mer sårbar för översvämningar och starka vindar som kan skölja eller blåsa bort jordens översta lager. Erosion innebär en stor förlust av näringsämnen i marken. Det leder så småningom till att jorden blir helt obrukbar.
Så vad hände med Big Mike?
Under den första halvan av 1900-talet drabbades de stora odlingarna av Gros Michel av en sjukdom som höll på att utrota sorten helt, den så kallade panamasjukan. Panamasjukan orsakas av en svamp som angriper bananplantans rötter och gör att den inte får någon näring. Det leder till att den så småningom dör. Det finns än idag inget botemedel mot panamasjukan. Svampen kan finnas kvar i jorden bland de angripna plantorna och sprida sig i både jord och infekterade växtdelar. Det går alltså inte att odla banan på de marker där panamasjukan härjat.

En ny spelare tar plats
Panamasjukan höll på att utplåna hela bananindustrin. Lösningen hette Cavendish.
Cavendish var en annan sorts banan som var immun mot panamasjukan. Det gick alltså att odla Cavendish även på de marker där svampsjukdomen fanns. Sedan 1950-talet är det Cavendishbananen som dominerat exportmarknaden. Trots att det odlas över tusen olika sorters bananer i världen hittar vi nästan bara Cavendishbananer i svenska butiker.
Under 1990-talet upptäcktes en ny variant av panamasjukan som kallades Tropical Race 4 (TR4). Den visade sig även angripa Cavendishbananer. TR4 har nu spridit sig till bananodlingar på fler platser på jorden. Det innebär att den globala exporten av bananer är hotad.
Lösningar
Det bästa sättet att få motståndskraftiga odlingar är att använda hållbara jordbruksmetoder med en så stor variation som möjligt bland grödorna som odlas, och att skydda de miljöer som bidrar till biologisk mångfald. Detta är viktigt i en värld där det blir allt vanligare med extrema klimathändelser som stormar, översvämningar och torka.
Vi människor är beroende av ekosystemtjänster, och dessa ekosystemtjänster är beroende av att det finns en viss biologisk mångfald. En större biologisk mångfald och en större variation i landskapet innebär både fler pollinatörer och mer naturlig biologisk bekämpning mot skadedjur. Många skadedjur kan bekämpas naturligt om det finns andra insekter och rovdjur i närheten som konkurrerar ut eller dödar skadedjuren. Om den naturliga biologiska bekämpningen ökar, leder det till ett minskat behov av kemiska bekämpningsmedel. En stor genetisk variation inom en art gör den dessutom mer motståndskraftig mot sjukdomar.
Det finns många olika metoder som kan användas för att öka den biologiska mångfalden inom jordbruket: blomsterremsor mellan åkrar, täckgrödor för att minska erosion, rotering av grödor, tillsats av kompost och biokol i marken samt en större variation av betesdjur. Dessa metoder gynnar också klimatet genom att binda mer kol i marken.
För just bananodling har australiensiska forskare identifierat tre viktiga metoder som gör odlingarna mer hållbara:
- Optimerad gödselanvändning för minskat näringsläckage och övergödning. Gödslet portioneras ut i takt med att bananplantorna växter. Mängden gödsel anpassas efter hur mycket näring växten kan ta upp.
- Användning av marktäckande metoder för minskad jorderosion. Exempelvis gräs kan odlas mellan bananplantorna, eller så täcks marken mellan plantorna med växtdelar. Marken skyddas därmed från erosion.
- Förbättrad skadedjursbekämpning för minskad användning av bekämpningsmedel. Det finns bekämpningsmedel som är specifika för just de skadedjur man vill bli av med. Med bättre övervakning för att se om grödorna över huvud taget är angripna, går det också att minska användningen av bekämpningsmedel.



Samtliga metoder leder till förbättrade sociala villkor eftersom de ger större skördar. Det ger en mer säker och stabil matproduktion. Trots att monokulturer sägs ge större skördar stämmer det alltså inte alltid.
Svårigheten är att dessa ändringar ofta kan stoppas av handelsavtal och påtryckningar från olika delar av livsmedelskedjan som tvingar jordbrukare att använda de gamla metoderna. Ett exempel är den EU-lagstiftning som reglerar storleken på de bananer som får säljas inom EU. Detta begränsar vilka banansorter som kan importeras och gör att jordbrukare tvingas odla de större banansorterna, som Cavendish. Ett sätt att förändra detta kan vara genom politiska beslut om lagar, regleringar och ekonomiska bidrag.
Genmodifierade bananer?
I februari 2024 rapporterade australienska nyhetskanaler att forskare i regionen Queensland fått godkänt att sälja en genmodifierad variant av Cavendishbananen. Det är dock inte troligt att du kommer se den i mataffären snart. Enligt forskarna är syftet med den genmodifierade bananen att ha den som en reserv ifall den vanliga Cavendishbananen skulle bli utrotad till följd av panamasjukan.
De flesta bananer har en gen som skyddar mot panamasjukan, men i de kommersiellt odlade sorterna har den blivit inaktiv och ger därför inte längre något skydd. I de genmodifierade bananerna har man med hjälp av ett genetiskt verktyg som kallas gensaxen aktiverat genen igen för att skydda mot sjukdomen.
| Ord/begrepp | Förklaring |
|---|---|
| Ester | Konstgjorda smakämnen som skapas genom att kombinera en karboxylsyra och en alkohol, med vatten som restprodukt. |
| Skott | En del av en växt som man klipper av och stoppar ner i jord för att den ska rota sig och växa upp till en ny planta. |
| Monokultur | Odling av endast en sorts gröda på stora områden. |
| Biologisk mångfald | Att det förekommer många olika arter samt variation av gener inom en och samma art. |
| Ekosystemtjänst | Produkter och tjänster som naturen ger människan som vi inte kan vara utan, t.ex. pollination, rent vatten och syre. |
| Skadedjur | Djur som orsakar skada på grödor. Det är ofta insekter men kan även vara t.ex. råttor. |
| Jorderosion | Jorden nöts ner och transporteras bort med vatten och vind, vilket också för bort jordens näring. |
| Panamasjukan | En svampsjukdom som drabbar bananplantor och gör att de inte kan ta upp näring. |
| Gen | Del av DNA-molekyl, innehåller information om hur kroppen ska byggas upp och fungera. |
| Gensaxen | ”Verktyg” som används inom genteknik för att klippa och klistra i DNA för att ändra organismers arvsmassa. |
Källor
https://www.ica.se/artikel/bananens-historia/
https://cms.it.gu.se/infoglueDeliverWorking/digitalAssets/1782/1782701_bananer.pdf
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/svampsjukdom-har-natt-sydamerika-hotar-varl-dens-bananer
https://www.slu.se/ew-nyheter/2019/10/biologisk-mangfald-ger-storre-skordar/
https://sverigesradio.se/artikel/fruktjatte-betalar-for-genteknik-som-kan-radda-bananerna
https://www.grosmichelbanana.net/history-of-the-gros-michel/
https://www.epicurious.com/ingredients/history-of-the-gros-michel-banana
Diskussionsfrågor
Faktafrågor
- Vad är en monokultur inom jordbruket och hur skiljer den sig från ett mer varierat jordbruk?
- Vilka konsekvenser har monokulturer för jordbrukets produktivitet och ekonomi?
- Vilka konsekvenser har monokulturer för biologisk mångfald? Varför är biologisk mångfald viktigt för våra ekosystem?
- Varför är bananer särskilt sårbara för odling i monokultur?
- Varför kräver monokulturer oftast mer användning av kemiska bekämpningsmedel och gödsel än ett varierat jordbruk?
- Vilka konsekvenser kan en ökad användning av bekämpningsmedel få för människors hälsa och miljön?
- Varför är risken för skadedjursangrepp och sjukdomar inom jordbruket större
i monokulturer? - Ge exempel på två hållbara jordbruksmetoder som kan bidra till att bevara eller till och med öka den biologiska mångfalden.

Diskutera
- Det finns andra sorters bananer än Cavendish. Varför ser vi dem inte i svenska butiker så ofta, tror du?
- Hur kan de tropiska länder som är beroende av banan som exportvara påverkas av hotet från Panamasjukan?
- Nämn några sociala konsekvenser av att övergå från monokulturer till en större variation av grödor.
- Nämn några miljömässiga konsekvenser av att övergå från monokulturer till en större variation av grödor.
- Nämn några utmaningar för jordbrukets med övergången från monokulturer till en större variation av grödor. Vad finns det för hinder?
(lagstiftning, producent, konsument, storföretag m.m.) - Resonera kring konsekvenserna av ditt eget val av livsmedel och hur dina
konsumtionsvanor kan påverka miljön och biologisk mångfald. Finns det några förändringar du skulle kunna göra för att stödja mer hållbara metoder inom jordbruket?
Rollspel
Skumma bananer – Rollspel
Ni ska arbeta i grupper och debattera ett lagförslag kring att förbjuda monokulturer.
Grupperna har olika intresseområden, och inom varje grupp finns roller med olika karaktärsdrag. Alla i gruppen ska tillsammans formulera argument för eller emot lagförslaget. Gruppen har ett gemensamt ansvar för att alla kommer till tals under debatten.
Tänk er följande situation:
I ett försök att minska Panamasjukans skador på bananplantager har Ecuadors regering lagt ett förslag på en ny lag som kommer att förbjuda odling i monokulturer. Förhoppningen är att det ska leda till diversifiering av grödor (att olika typer av grödor odlas), och export av fler sorters bananer, inte bara Cavendish. I nuläget skulle detta förslag kosta jordbrukarna och bananföretagen enormt mycket pengar, eftersom de skulle behöva lägga om hela sin verksamhet.
Detta är de olika intressegrupperna:
1. Gröna vågen
En miljögrupp som använder sig av civil olydnad för att få uppmärksamhet för miljöfrågor.
De bojkottar storföretaget UBC och saboterar deras verksamhet genom att kedja fast sig vid jordbrukarnas maskiner. De värnar om allt levande och anser att vi människor inte ska utnyttja naturen för egen vinst.
Flera av medlemmarna bor i grannskapet runt bananodlingarna. De är generellt positiva till bananplantagerna då de ger arbetstillfällen men är oroliga för hur det påverkar miljön och deras barnbarns framtid.
Medlemmar i den gröna vågen fokuserar på de ekologiska aspekterna av hållbarhet.
2. Ecuadors regering
Det parti som sitter i regeringen vill självklart göra det som bäst gynnar landets befolkning, både sett till arbetstillfällen och ekonomi. Samtidigt är det viktigt att se till klimatet. De vill att folket ska fortsätta rösta på dem.
Ecuadors regering fokuserar på de ekonomiska och sociala aspekterna av hållbarhet.
3. Agricultores juntos (AJ)
Jordbrukarnas förbund som samlar alla de som jobbar och sköter om bananplantagerna.
De vill ha högre lön för att höja sin levnadsstandard och möjlighet att köpa in effektivare maskiner för att avkastningen ska bli stor. De som bor runt plantagerna påverkas av hur ekosystemet runt omkring mår. Eftersom bekämpningsmedel ofta läcker ut från odlingarna påverkar det ekosystemet.
Medlemmar i Agricultores juntos fokuserar på de sociala och ekonomiska aspekterna av hållbarhet.
4. United Banana Company (UBC)
Ett multinationellt företag som har sitt huvudkontor i USA. De har anklagats av Gröna vågen för att skövla regnskog för sina bananodlingar. UBC har som mål att så många människor som möjligt ska kunna njuta av färsk, exotisk frukt året om. Eftersom frukt innehåller många viktiga vitaminer är tillgång till färsk frukt avgörande för folkhälsan.
United Banana Company fokuserar på de ekonomiska aspekterna av hållbarhet.
5. Forskare från Ecuadors lantbruksuniversitet
En grupp forskare från Ecuadors lantbruksuniversitet har gått samman för att främja den ekologiska hållbarheten i bananodlingar. Deras mål är att utforska och implementera metoder som främjar biologisk mångfald, minskar användningen av kemikalier och förbättrar markens hälsa. Genom forskning och samarbete med lokala jordbrukare strävar de efter att skapa modeller för hållbart jordbruk som både skyddar miljön och säkerställer långsiktig produktivitet.
Forskarna från Ecuadors lantbruksuniversitet fokuserar på de ekologiska aspekterna av hållbarhet.
Karaktärsdrag
Fördela karaktärsdragen inom varje grupp. Slå två tärningar. Summan av de två
tärningarna ger dig det karaktärsdrag som din person har.
2 – Analytisk: Denna person är tänkande och logisk. Hen är bra på att analysera information och komma med välgrundade argument.
3 – Besserwisser: Denna person har en tendens att tro att hen alltid har rätt och kan ibland framstå som överlägsen. Hen är bra på att hitta detaljer och kan ofta ge mycket information.
4 – Diplomatisk: Denna person är bra på att medla och lösa konflikter. Hen har förmågan att hitta kompromisser och balansera olika intressen.
5 – Entreprenöriell: Denna person är innovativ och har en förmåga att se möjligheter och lösningar. Hen är bra på att tänka utanför boxen och komma med nya idéer.
6 – Konservativ: Denna person är traditionell och föredrar att hålla sig till det som är beprövat och välkänt. Hen är bra på att bevara och värna om det bestående.
7 – Nyfiken: Personen är vetgirig och alltid på jakt efter ny kunskap. Hen ställer många frågor och är bra på att utforska och upptäcka nya perspektiv.
8 – Optimistisk: Denna person ser oftast ljust på framtiden och är positiv till förändringar. Hen är bra på att inspirera och motivera andra.
9 – Pragmatisk: Denna person är praktisk och fokuserar på realistiska och genomförbara lösningar. Hen är bra på att hantera konkreta problem och göra det bästa av situationen.
10 – Skeptisk: Personen är kritisk och ifrågasätter ofta information och argument. Hen är bra på att se både fördelar och nackdelar med olika ståndpunkter.
11 – Tålmodig: Denna person har en lugn och uthållig inställning. Hen är bra på att vänta ut situationer och hantera långsiktiga processer.
12 – Visionär: Personen har en klar vision om framtiden och hur den kan se ut. Hen är bra på att måla upp en bild av en önskvärd framtid och inspirera andra att dela den visionen.

Förbered debatten
Är er grupp för eller emot lagförslaget om att förbjuda monokulturer? Förbered tillsammans era argument inför debatten med de andra grupperna. Bygg argumenten på de tre aspekterna av hållbar utveckling: sociala, ekonomiska och ekologiska. Utgå från frågorna nedan och skriv argument för och emot. (Om du laddar ner Rollspel genom att klicka på knappen till höger kan du fylla i tabellen på s.3)
- Hur kan monokulturer påverka ekonomiska aspekter som marknadsmöjligheter och risker för jordbrukare?
- Ge exempel på några sociala utmaningar med att övergå från monokulturer till mer diversifierade grödor.
- Ge exempel på några miljömässiga utmaningar med att övergå från monokulturer till mer diversifierade grödor.
- Hur påverkar monokulturer markens näringsinnehåll jämfört med mer diversifierade grödor?
- Hur kan teknologiska innovationer och nya jordbruksmetoder bidra till att främja biologisk mångfald samtidigt som produktiviteten upprätthålls?
Skrivuppgift
Välj uppgift beroende på om den ska göras i anslutning till Biologi eller till Geografi / Samhällskunskap.
Monokulturer (Biologi)
Skriv ett brev till Ecuadors regering och lägg fram ditt förslag på om de ska förbjuda monokulturer eller inte. Argumentera för din ståndpunkt genom att resonera kring konsekvenser av monokulturer utifrån den ekologiska aspekten av hållbarhet samt människors hälsa. Du kan utgå från de argument din grupp samlade ihop inför debatten och de argument som presenterades av de andra grupperna. Använd gärna begreppen i rutan.
Ord och begrepp
näringskedja
övergödning
biologisk mångfald
erosion
koldioxidutsläpp
bekämpningsmedel
individ
samhälle
hälsa


Monokulturer (Geografi / Samhällskunskap)
Skriv ett brev till Ecuadors regering och lägg fram ditt förslag på om de ska förbjuda monokulturer eller inte. Argumentera för din ståndpunkt genom att resonera kring konsekvenser av monokulturer utifrån de tre aspekterna av hållbarhet: sociala, ekologiska och ekonomiska. Du kan utgå från de argument din grupp samlade ihop inför debatten och de argument som presenterades av de andra grupperna. Använd gärna begreppen i rutan.
Ord och begrepp
kortsiktig
långsiktig
inkomst
hälsa
miljö
klimat
infrastruktur
individ
samhälle
lokalt
globalt

