Skumma bananer

De ömtåliga bananerna

De bananer som odlas idag har inte längre några frön. Plantorna kan bara förökas genom att vi människor tar skott, alltså att vi tar en gren av en planta, stoppar den i jord och låter det växa upp en ny bananplanta. Detta innebär att alla bananplantor som odlas är kloner av varandra. Bristen på genetisk variation gör dem väldigt känsliga för sjukdomar.

Bananplantagerna utgör ofta stora monokulturer. En monokultur är en jordbruksmetod där bara en enda sorts gröda odlas, år efter år. Det kan öka produktionen och effektivisera
skörden. Men det har också negativa konsekvenser för miljön och biologisk mångfald. Banan odlas i tropiska klimat och i miljöer med hög artrikedom som skadas när stora områden skövlas för att ge plats åt monokulturer.

Förlust av biologisk mångfald har negativ inverkan på pollinering och naturlig skadedjursbekämpning, två ekosystemtjänster som är viktiga för all typ av odling. Monokulturer leder till minskad variation av växtarter i området. Det minskar mångfalden av insekter, fåglar och andra djur. Det innebär att antalet naturliga fiender för skadedjur minskar, och det i sin tur ökar behovet av kemiska bekämpningsmedel. Minskad biologisk mångfald kan leda till att vissa arter blir mer sårbara för sjukdomar och angrepp av skadedjur, något som påverkar hela ekosystemets stabilitet.

Den svenska dokumentären Bananas! handlar om hur jordbrukare i Nicaragua stämmer företaget Dole för att ha använt det förbjudna bekämpningsmedlet DBCP
som orsakat sterilitet hos dem som arbetat eller bott i närheten av besprutade områden.

Bildkälla: Svensk Filmindustri

Monokulturer kräver oftast stora mängder kemiska bekämpningsmedel och gödsel
för att hålla grödan frisk och produktiv. Dessa ämnen har negativa effekter på markens och vattnets kvalitet genom att näringsämnen från gödslet följer med regnvattnet och transporteras ut till sjöar, vattendrag och hav. Det orsakar övergödning.

Bekämpningsmedel kan påverka andra organismer i omgivningen, exempelvis pollinerande insekter och vattenlevande organismer. Ett exempel på ett farligt bekämpningsmedel är Dibromokloropropan (DBCP) som användes under 1960–1980-talen. Om människor utsätts för DBCP kan det orsaka cancer, medfödda missbildningar, nervskador och sterilitet.

Monokulturer kan också öka risken för jorderosion, eftersom det inte finns en mångfald av växter som kan binda jorden med sina rötter. Detta gör marken mer sårbar för översvämningar och starka vindar som kan skölja eller blåsa bort jordens översta lager. Erosion innebär en stor förlust av näringsämnen i marken. Det leder så småningom till att jorden blir helt obrukbar.

Så vad hände med Big Mike?

Under den första halvan av 1900-talet drabbades de stora odlingarna av Gros Michel av en sjukdom som höll på att utrota sorten helt, den så kallade panamasjukan. Panamasjukan orsakas av en svamp som angriper bananplantans rötter och gör att den inte får någon näring. Det leder till att den så småningom dör. Det finns än idag inget botemedel mot panamasjukan. Svampen kan finnas kvar i jorden bland de angripna plantorna och sprida sig i både jord och infekterade växtdelar. Det går alltså inte att odla banan på de marker där panamasjukan härjat.

Lösningar

Det bästa sättet att få motståndskraftiga odlingar är att använda hållbara jordbruksmetoder med en så stor variation som möjligt bland grödorna som odlas, och att skydda de miljöer som bidrar till biologisk mångfald. Detta är viktigt i en värld där det blir allt vanligare med extrema klimathändelser som stormar, översvämningar och torka.

Vi människor är beroende av ekosystemtjänster, och dessa ekosystemtjänster är beroende av att det finns en viss biologisk mångfald. En större biologisk mångfald och en större variation i landskapet innebär både fler pollinatörer och mer naturlig biologisk bekämpning mot skadedjur. Många skadedjur kan bekämpas naturligt om det finns andra insekter och rovdjur i närheten som konkurrerar ut eller dödar skadedjuren. Om den naturliga biologiska bekämpningen ökar, leder det till ett minskat behov av kemiska bekämpningsmedel. En stor genetisk variation inom en art gör den dessutom mer motståndskraftig mot sjukdomar.

Det finns många olika metoder som kan användas för att öka den biologiska mångfalden inom jordbruket: blomsterremsor mellan åkrar, täckgrödor för att minska erosion, rotering av grödor, tillsats av kompost och biokol i marken samt en större variation av betesdjur. Dessa metoder gynnar också klimatet genom att binda mer kol i marken.

För just bananodling har australiensiska forskare identifierat tre viktiga metoder som gör odlingarna mer hållbara:

1. Optimerad gödselanvändning för minskat näringsläckage och övergödning. Gödslet portioneras ut i takt med att bananplantorna växter. Mängden gödsel anpassas efter hur mycket näring växten kan ta upp.
2. Användning av marktäckande metoder för minskad jorderosion. Exempelvis gräs kan odlas mellan bananplantorna, eller så täcks marken mellan plantorna med växtdelar. Marken skyddas därmed från erosion.
3. Förbättrad skadedjursbekämpning för minskad användning av bekämpningsmedel. Det finns bekämpningsmedel som är specifika för just de skadedjur man vill bli av med. Med bättre övervakning för att se om grödorna över huvud taget är angripna, går det också att minska användningen av bekämpningsmedel.

Samtliga metoder leder till förbättrade sociala villkor eftersom de ger större skördar. Det ger en mer säker och stabil matproduktion. Trots att monokulturer sägs ge större skördar stämmer det alltså inte alltid.

Svårigheten är att dessa ändringar ofta kan stoppas av handelsavtal och påtryckningar från olika delar av livsmedelskedjan som tvingar jordbrukare att använda de gamla metoderna. Ett exempel är den EU-lagstiftning som reglerar storleken på de bananer som får säljas inom EU. Detta begränsar vilka banansorter som kan importeras och gör att jordbrukare tvingas odla de större banansorterna, som Cavendish. Ett sätt att förändra detta kan vara genom politiska beslut om lagar, regleringar och ekonomiska bidrag.

Genmodifierade bananer?

I februari 2024 rapporterade australienska nyhetskanaler att forskare i regionen Queensland fått godkänt att sälja en genmodifierad variant av Cavendishbananen. Det är dock inte troligt att du kommer se den i mataffären snart. Enligt forskarna är syftet med den genmodifierade bananen att ha den som en reserv ifall den vanliga Cavendishbananen skulle bli utrotad till följd av panamasjukan.

De flesta bananer har en gen som skyddar mot panamasjukan, men i de kommersiellt odlade sorterna har den blivit inaktiv och ger därför inte längre något skydd. I de genmodifierade bananerna har man med hjälp av ett genetiskt verktyg som kallas gensaxen aktiverat genen igen för att skydda mot sjukdomen.

1. Gröna vågen

En miljögrupp som använder sig av civil olydnad för att få uppmärksamhet för miljöfrågor.

De bojkottar storföretaget UBC och saboterar deras verksamhet genom att kedja fast sig vid jordbrukarnas maskiner. De värnar om allt levande och anser att vi människor inte ska utnyttja naturen för egen vinst.

Flera av medlemmarna bor i grannskapet runt bananodlingarna. De är generellt positiva till bananplantagerna då de ger arbetstillfällen men är oroliga för hur det påverkar miljön och deras barnbarns framtid.

Medlemmar i den gröna vågen fokuserar på de ekologiska aspekterna av hållbarhet.

2. Ecuadors regering
Det parti som sitter i regeringen vill självklart göra det som bäst gynnar landets befolkning, både sett till arbetstillfällen och ekonomi. Samtidigt är det viktigt att se till klimatet. De vill att folket ska fortsätta rösta på dem.

Ecuadors regering fokuserar på de ekonomiska och sociala aspekterna av hållbarhet.

3. Agricultores juntos (AJ)
Jordbrukarnas förbund som samlar alla de som jobbar och sköter om bananplantagerna.

De vill ha högre lön för att höja sin levnadsstandard och möjlighet att köpa in effektivare maskiner för att avkastningen ska bli stor. De som bor runt plantagerna påverkas av hur ekosystemet runt omkring mår. Eftersom bekämpningsmedel ofta läcker ut från odlingarna påverkar det ekosystemet.

Medlemmar i Agricultores juntos fokuserar på de sociala och ekonomiska aspekterna av hållbarhet.

4. United Banana Company (UBC)

Ett multinationellt företag som har sitt huvudkontor i USA. De har anklagats av Gröna vågen för att skövla regnskog för sina bananodlingar. UBC har som mål att så många människor som möjligt ska kunna njuta av färsk, exotisk frukt året om. Eftersom frukt innehåller många viktiga vitaminer är tillgång till färsk frukt avgörande för folkhälsan.

United Banana Company fokuserar på de ekonomiska aspekterna av hållbarhet.

5. Forskare från Ecuadors lantbruksuniversitet

En grupp forskare från Ecuadors lantbruksuniversitet har gått samman för att främja den ekologiska hållbarheten i bananodlingar. Deras mål är att utforska och implementera metoder som främjar biologisk mångfald, minskar användningen av kemikalier och förbättrar markens hälsa. Genom forskning och samarbete med lokala jordbrukare strävar de efter att skapa modeller för hållbart jordbruk som både skyddar miljön och säkerställer långsiktig produktivitet.

Forskarna från Ecuadors lantbruksuniversitet fokuserar på de ekologiska aspekterna av hållbarhet.