Här får du lära dig om olika slags datummärkningar och hur du kan testa om en matvara är bra efter bäst-före-datumet.
Mat blir ofta inte dålig efter bäst-före-datumet om den har förvarats rätt. Ett enkelt sätt att minska matsvinnet är därför att först titta, lukta och smaka på maten. Våga lita på dina sinnen – om maten verkar okej går den bra att äta! Läs texten här nedanför, eller ladda ner Arbetsblad genom att klicka på knappen till höger.
Hållbarhetstid beror på förvaringstemperatur
Hur länge mat håller beror på hur den förvaras. När det står en hållbarhetstid på ett förpackat livsmedel gäller den alltså bara om livsmedlet förvaras som det står på förpackningen.
På en del kylvaror kan det till exempel stå att de ska förvaras vid högst +8 grader, på
andra kan det stå högst +4 grader. Ju lägre temperatur, desto längre håller kylvarorna. Om kylvaror förvaras för varmt kan skadliga bakterier bildas.
Bäst före-datum
Bäst-före-datum handlar inte om hur länge ett livsmedel är säkert. Det anger till vilket datum livsmedlet förväntas behålla sin kvalitet, det vill säga smak, färg, krispighet,
spänstighet och tuggmotstånd. Det som händer efter bäst-före-datum är alltså att
kvaliteten så småningom blir sämre. Men maten kan fortfarande vara fullt ätbar.
Bäst-före-dag gäller oöppnad förpackning, men även en öppnad förpackning kan hålla efter bäst-före-datum. Ett öppnat mjölkpaket som inte stått framme så länge i rumstemperatur kan till exempel hålla flera dagar efter bäst-före-datum.
Sista förbrukningsdag
Sista förbrukningsdag är en märkning som används för livsmedel som kan bli hälsofarliga efter kort tid, trots att de har förvarats som det står på förpackningen. Sådana livsmedel finns det inte så många av. Det kan vara till exempel kött, kyckling eller fisk.
Livsmedel som är märkta med sista förbrukningsdag ska inte användas eller ätas när datumet har passerat. De får då inte heller säljas eller ges bort.
Vem bestämmer bäst-före-dag och sista förbrukningsdag?
Alla förpackade livsmedel ska vara märkta med bäst-före-dag eller, i vissa fall, sista
förbrukningsdag. Det finns undantag, till exempel behöver inte hela frukter och
grönsaker märkas med hållbarhetstid. Det är livsmedelsföretagen själva som sätter
datumen.
För färskt fågelkött finns särskilda regler som innebär att det alltid ska vara märkt med sista förbrukningsdag.
Hur skrivs bäst-före-dag och sista förbrukningsdag?
Efter uttrycket ”bäst före” eller ”sista förbrukningsdag” ska dag, månad och år stå. Det måste vara i den ordningen. Exempel: ”bäst före 15 03 2026”. För livsmedel med en hållbarhet på högst tre månader räcker det att det står dag och månad.
Ofta bra efter
Det finns ett frivilligt tillägg till märkningen bäst-före. Denna märkning är ”ofta bra efter”. Det förtydligar att livsmedlet ofta går bra att äta även efter bäst-före-datumet. Då kan man använda sina sinnen: titta, lukta och smaka. Om livsmedlet är som det brukar går det bra att äta.
Förpackningsdag och bakdag
Det är inget krav att märka livsmedel med till exempel förpackningsdag eller bakdag.
Det är en frivillig uppgift som vissa företag väljer att märka sina produkter med.
Det kan då stå till exempel ”bakdag 08 12 2025”.
Vad gör jag med maten efter bäst-före-dagen?
Maten är ofta okej att äta efter bäst-före-datum. Förvara maten enligt anvisningen på förpackningen och ät upp, tillaga eller frys in maten senast på sista förbrukningsdagen.
Har du läst allt? Då kan du gå vidare och svara på frågorna! Ladda ner Arbetsblad genom att klicka på knappen till höger och bläddra ner till sidan 3.
