{"id":2445,"date":"2025-11-04T09:34:22","date_gmt":"2025-11-04T09:34:22","guid":{"rendered":"https:\/\/www.matsvinnpaschemat.se\/larare\/?p=2445"},"modified":"2026-03-25T12:08:09","modified_gmt":"2026-03-25T12:08:09","slug":"etiska-perspektiv-pa-matsvinn-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/matsvinnpaschemat.se\/larare\/etiska-perspektiv-pa-matsvinn-2\/","title":{"rendered":"Etiska perspektiv p\u00e5 matsvinn"},"content":{"rendered":"\n
\n

I denna lektion f\u00e5r eleverna reflektera \u00f6ver olika aspekter av v\u00e5rt matsvinn och dess effekter p\u00e5 planeten ur ett etiskt perspektiv. <\/p><\/div>\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n
\n
Syfte och koppling till l\u00e4roplanen<\/strong><\/summary>\n
\n

Syfte och m\u00e5l<\/h2>\n\n\n\n

Eleverna f\u00e5r m\u00f6jlighet att reflektera \u00f6ver de moraliska och etiska aspekterna av att sl\u00e4nga \u00e4tbar mat. M\u00e5let \u00e4r att eleverna ska bli medvetna om att det finns etiska och moraliska aspekter av h\u00e5llbarhet och milj\u00f6fr\u00e5gor.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

Koppling till l\u00e4roplanen<\/h2>\n\n\n\n
\n

Religion<\/h4>\n\n\n\n
    \n
  • Grundprinciper inom n\u00e5gra etiska modeller, till exempel konsekvensetik och pliktetik.<\/em><\/li>\n\n\n\n
  • Samtal om och reflektion \u00f6ver livsfr\u00e5gor utifr\u00e5n elevernas egna tankar samt utifr\u00e5n tolkningar inom religioner och andra livs\u00e5sk\u00e5dningar. S\u00e5dana fr\u00e5gor kan till exempel handla om identitet, k\u00e4rlek, sexualitet och meningen med livet.<\/em><\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n\n\n\n
    \n

    Samh\u00e4llskunskap<\/h4>\n\n\n\n
      \n
    • Lokala, nationella och globala samh\u00e4llsfr\u00e5gor och olika perspektiv p\u00e5 dessa.<\/em><\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n\n\n\n
      \n

      Biologi<\/h4>\n\n\n\n
        \n
      • M\u00e4nniskans p\u00e5verkan p\u00e5 naturen lokalt och globalt samt hur man p\u00e5 individ- och samh\u00e4llsniv\u00e5 kan fr\u00e4mja h\u00e5llbar utveckling. Betydelsen av biologisk m\u00e5ngfald och ekosystemtj\u00e4nster.<\/em><\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<\/details>\n\n\n\n
        L\u00e4rarhandledning<\/strong><\/summary>\n
        \n

        F\u00f6rkunskaper<\/h2>\n\n\n\n

        Eleverna b\u00f6r k\u00e4nna till:<\/p>\n\n\n\n

          \n
        • Livsmedelskedjan, hur mat produceras och n\u00e5gra effekter det globala livsmedelssystemet har p\u00e5 planeten (ex koldioxidutsl\u00e4pp och utsl\u00e4pp av gifter)<\/li>\n\n\n\n
        • Det finns m\u00e4nniskor som lider av hunger och sv\u00e4lt<\/li>\n\n\n\n
        • Begreppen etik och moral.<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n\n\n\n
          \n

          Tids\u00e5tg\u00e5ng och arbetss\u00e4tt<\/h2>\n\n\n\n

          Cirka 1 lektion. Reflektion och samtal i mindre grupper samt sammanfattning i helklass.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

          \n

          Material<\/h2>\n\n\n\n

          Arbetsblad med reflektionsfr\u00e5gor, ett ex per grupp.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

          \n

          Genomf\u00f6rande<\/h2>\n\n\n\n

          Inledning<\/h3>\n\n\n\n

          Repetera begreppen etik och moral.<\/p>\n\n\n\n

          Ord<\/th>Beskrivning<\/th><\/tr><\/thead>
          Etik<\/strong><\/td>Reflektion kring hur v\u00e5ra handlingar
          p\u00e5verkar m\u00e4nniskor\/samh\u00e4llet som helhet.<\/em><\/td><\/tr>
          Moral<\/strong><\/td>V\u00e5rt personliga samvete eller inre kompass f\u00f6r r\u00e4tt och fel, hur vi faktiskt agerar.<\/em><\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n


          L\u00e5t eleverna fundera kring vad de tycker \u00e4r r\u00e4tt\/fel att g\u00f6ra i olika vardagssituationer och sedan hur deras val kan p\u00e5verka andra.

          L\u00e5t dem sedan kort samtala i par innan ni sammanfattar i helklass.

          Exempel p\u00e5 vardagssituationer:<\/p>\n\n\n\n

            \n
          • En klasskompis blir retad av flera andra elever i klassen. Vad g\u00f6r du och varf\u00f6r? (ex: s\u00e4ger till mobbarna direkt, ber\u00e4ttar f\u00f6r en vuxen, g\u00f6r ingenting) <\/em>
            Vem\/vad kan p\u00e5verkas av dina handlingar och hur? (du, den som blir retad, st\u00e4mningen i klassen, mobbarna)<\/em><\/li>\n\n\n\n
          • Du \u00e4r ute och g\u00e5r med hunden, den bajsar precis bredvid en lekplats och du har gl\u00f6mt bajsp\u00e5sarna hemma. Vad g\u00f6r du och varf\u00f6r? (ex: puttar bort bajset med en pinne, t\u00e4cker det med lite blad, springer hem och h\u00e4mtar bajsp\u00e5sar, struntar i det) <\/em>
            Vem\/vad kan p\u00e5verkas av dina handlingar och hur? (du, de som leker, hunden, naturen)<\/em><\/li>\n\n\n\n
          • Din kompis har b\u00f6rjat tjuvr\u00f6ka f\u00f6r att verka cool inf\u00f6r n\u00e5gra \u00e4ldre elever. Vad g\u00f6r du och varf\u00f6r? (ex: ignorerar, b\u00f6rjar ocks\u00e5 r\u00f6ka, s\u00e4ger till en vuxen) <\/em>
            Vem\/vad kan p\u00e5verkas av dina handlingar och hur? (du, din kompis, er relation, de \u00e4ldre eleverna)<\/em><\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n

            Led in samtalet p\u00e5 matsvinn och att det kan finnas etiska\/moraliska aspekter av matsvinn.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

            \n

            Gruppsamtal<\/h3>\n\n\n\n

            Dela in eleverna i grupper och l\u00e5t dem arbeta med reflektionsfr\u00e5gorna i arbetsbladet. Po\u00e4ngtera att samtalet inte handlar om att ha r\u00e4tt eller fel utan att reflektera och samtala. De samtalar om sina olika \u00e5sikter och tankar kring reflektionsfr\u00e5gorna. Allas \u00e5sikter ska respekteras.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

            \n

            Avslutning<\/h3>\n\n\n\n

            Sammanfatta i helklass vad de olika grupperna har pratat om. Som en avslutande reflektion kan ni i helklass samtala om:<\/p>\n\n\n\n

              \n
            • Varf\u00f6r sl\u00e4nger vi mat trots att vi vet att det inte \u00e4r bra, varken f\u00f6r planeten eller f\u00f6r oss sj\u00e4lva?<\/li>\n\n\n\n
            • Vad skulle kr\u00e4vas f\u00f6r att \u00e4ndra v\u00e5rt beteende?<\/li>\n\n\n\n
            • Vad kan du sj\u00e4lv g\u00f6ra f\u00f6r att bidra till en positiv utveckling i fr\u00e5gan?<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<\/details>\n\n\n\n
              F\u00f6rslag p\u00e5 svar<\/strong><\/summary>\n
              \n

              F\u00f6rslag p\u00e5 svar<\/h3>\n\n\n\n

              Nedan f\u00f6ljer exempel p\u00e5 saker som kan komma upp under samtalen mellan eleverna.<\/p>\n\n\n\n

              1.<\/strong> I Sverige och m\u00e5nga andra rika l\u00e4nder sl\u00e4nger vi fullt \u00e4tbar mat samtidigt som m\u00e4nniskor i m\u00e5nga delar av v\u00e4rlden g\u00e5r hungriga eller sv\u00e4lter.<\/p>\n\n\n\n

              a)<\/strong> \u00c4r det en r\u00e4ttvis f\u00f6rdelning av de begr\u00e4nsade resurserna (energi, vatten, mark, pengar mm) som anv\u00e4nds f\u00f6r att producera maten? <\/p>\n\n\n\n

              b)<\/strong> Hur kan vi arbeta f\u00f6r en mer r\u00e4ttvis f\u00f6rdelning?

              Exempel:<\/strong> Nej, det \u00e4r inte r\u00e4ttvist f\u00f6r att alla har r\u00e4tt till mat. Eller ja, det \u00e4r okej f\u00f6r att vissa jobbar h\u00e5rdare f\u00f6r att f\u00e5 mat. H\u00e4r kan man se till att de ifr\u00e5gas\u00e4tter vilka f\u00f6ruts\u00e4ttningar m\u00e4nniskor har enbart baserat p\u00e5 var de \u00e4r f\u00f6dda.<\/p>\n\n\n\n

              Kommentar<\/strong>: Ca 820 miljoner m\u00e4nniskor lider av hunger. Samtidigt skulle maten som sl\u00e4ngs i v\u00e4rldens alla l\u00e4nder r\u00e4cka f\u00f6r att m\u00e4tta alla som inte har tillr\u00e4ckligt med mat.<\/p>\n\n\n\n

              2. <\/strong>T\u00e4nk dig att du har ett tr\u00e4dg\u00e5rdsland d\u00e4r du odlar mor\u00f6tter. Du l\u00e4gger mycket tid p\u00e5 att s\u00e5, rensa ogr\u00e4s, vattna och sk\u00f6ta om plantorna. Efter ca 3 m\u00e5nader f\u00e5r du \u00e4ntligen sk\u00f6rda dina mor\u00f6tter.<\/p>\n\n\n\n

              a)<\/strong> Vad g\u00f6r du med de mor\u00f6tter som \u00e4r krokiga och fula?<\/p>\n\n\n\n

              b)<\/strong> I matbutiker finns det oftast bara helt raka mor\u00f6tter. Varf\u00f6r ser det ut s\u00e5 och vad tror du h\u00e4nder med de krokiga mor\u00f6tterna?

              Exempel:<\/strong> Kastar, \u00e4ter, ger till kaniner\/h\u00e4star\/djur, ger bort, kokar soppa p\u00e5 dem. Troligtvis \u00e4r de mindre ben\u00e4gna att kasta mat om de sj\u00e4lva lagt ner tid och energi p\u00e5 att odla den.I butiker finns mest raka mor\u00f6tter kanske f\u00f6r att folk v\u00e4ljer bort de krokiga f\u00f6r att de tycker att de inte verkar vara av lika bra kvalitet. Det kan ocks\u00e5 handla om hur mycket plats de tar vid frakt, krokiga mor\u00f6tter \u00e4r sv\u00e5rare att packa p\u00e5 ett lika kompakt s\u00e4tt som raka.<\/p>\n\n\n\n

              Kommentar<\/strong>: Uppskattningsvis en tredjedel av alla mor\u00f6tter som odlades i Sverige 2020 blev inte mat. 6 % av sk\u00f6rden l\u00e4mnade aldrig \u00e5kern.<\/p>\n\n\n\n

              3.<\/strong> Cirka en tredjedel av all mat som produceras i v\u00e4rlden sl\u00e4ngs. Om du hade jobbat som bonde, hur hade du k\u00e4nt om du visste att en tredjedel av det du producerar i slut\u00e4ndan hamnar i soporna?<\/p>\n\n\n\n

              Exempel: <\/strong>Exempel: Arg, ledsen, uppr\u00f6rd, kommer inte vilja ge den personen g\u00e5vor igen.<\/p>\n\n\n\n

              Kommentar<\/strong>: Uppskattningsvis 13 procent av all mat som produceras i v\u00e4rlden sl\u00e4ngs redan innan den n\u00e5r slutkonsumenten.<\/p>\n\n\n\n

              4. <\/strong>N\u00e5gra av v\u00e5ra vanligaste matfiskar kommer fr\u00e5n best\u00e5nd som \u00f6verfiskas. Ett fiskbest\u00e5nd \u00e4r en grupp av samma fiskart som lever inom ett visst havsomr\u00e5de. \u00d6verfiske betyder att det tas upp mer fisk \u00e4n vad det hinner f\u00f6das nya fiskar. Detta inneb\u00e4r att vissa best\u00e5nd kan f\u00f6rsvinna helt.<\/p>\n\n\n\n

              a) <\/strong>Varf\u00f6r tror du att fisket forts\u00e4tter trots att man vet att best\u00e5nden \u00e4r hotade?<\/p>\n\n\n\n

              b) <\/strong>Vad tror du skulle h\u00e4nda om t.ex. torsken utrotades helt?

              Exempel: a) <\/strong>M\u00e4nniskor vill fortfarande \u00e4ta torsk. M\u00e5nga vet kanske inte om att de finns \u00f6verfiske. F\u00f6retag tj\u00e4nar pengar p\u00e5 det. Det finns inte tillr\u00e4ckligt starkt reglerat genom lagar och regler om hur mycket som f\u00e5r tas upp.<\/p>\n\n\n\n

              b) <\/strong>Andra rovfiskar skulle ta \u00f6ver n\u00e4r det blir mindre konkurrens. Eller s\u00e5 blir det mer av det som torsken \u00e4ter i v\u00e5ra hav och det blir obalans i n\u00e4ringskedjan. M\u00e5nga m\u00e4nniskor kanske blir arga f\u00f6r att de vill kunna \u00e4ta fisk. De kanske blir arga p\u00e5 industrin eller politikerna som inte gjort tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att skydda best\u00e5nden.<\/p>\n\n\n\n

              Kommentar<\/strong>: N\u00e4rmare 90 % av v\u00e4rldens fiskbest\u00e5nd \u00e4r \u00f6verfiskade.<\/p>\n\n\n\n

              5. <\/strong>Maten vi producerar p\u00e5verkar v\u00e5r planet negativt p\u00e5 olika s\u00e4tt: den bidrar till utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser och sl\u00e4pper ut gifter i naturen. Om maten inte \u00e4ts upp sker detta helt i on\u00f6dan! M\u00e5nga vet om de h\u00e4r negativa effekterna men \u00e4nd\u00e5 sl\u00e4nger vi mat.<\/p>\n\n\n\n

              a) <\/strong>Varf\u00f6r tror du att det \u00e4r s\u00e5?<\/p>\n\n\n\n

              b) <\/strong>Vad tror du kr\u00e4vs f\u00f6r att \u00e4ndra detta?

              Exempel:<\/strong> Man gillar bara viss mat (ex f\u00f6redrar k\u00f6tt framf\u00f6r vego), kanske inte vet hur man g\u00f6r annan mat, har inte r\u00e5d, kr\u00e4sen med mat och sl\u00e4nger, \u00e4r d\u00e5lig p\u00e5 att avg\u00f6ra hur hungrig man \u00e4r. <\/p>\n\n\n\n

              L\u00e4ra sig mer om matsvinn, l\u00e4ra sig mer om hur man tar reda p\u00e5 mat innan den blir d\u00e5lig, inte l\u00e4gga upp f\u00f6r mycket mat p\u00e5 tallriken – hellre ta mat flera g\u00e5nger.<\/p>\n\n\n\n

              Kommentar<\/strong>: 8\u201310 % av v\u00e4rldens utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser orsakas av matsvinn, och 70 % av allt dricksvatten som f\u00f6rbrukas i v\u00e4rlden g\u00e5r till produktionen av livsmedel.<\/p>\n\n\n\n

              6. <\/strong>Din familj ska resa bort och samma dag som ni ska \u00e5ka ser du att kylen \u00e4r full av mat som kommer bli d\u00e5lig innan ni kommer hem igen.<\/p>\n\n\n\n

              a) <\/strong>Vad g\u00f6r ni med maten? F\u00f6rs\u00f6k komma p\u00e5 flera olika alternativ!<\/p>\n\n\n\n

              b) <\/strong>Vem\/vad kan p\u00e5verkas av vad ni v\u00e4ljer och hur p\u00e5verkas de?

              Exempel: <\/strong>Kastar maten, ger till en granne eller v\u00e4n, packar med i en kylv\u00e4ska, fryser in det som g\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

              Familjen sparar pengar p\u00e5 att inte kasta maten utan ta reda p\u00e5 eller frysa in den. Att ge maten till grannarna kan g\u00f6ra att man blir v\u00e4n med dem och f\u00e5r en b\u00e4ttre relation. Att kasta maten \u00e4r det s\u00e4msta alternativet, d\u00e5 f\u00f6rlorar man b\u00e5de pengar och p\u00e5verkar milj\u00f6n negativt.<\/p>\n\n\n\n

              Kommentar<\/strong>: I flera l\u00e4nder (Storbritannien, Finland, Spanien) finns exempel p\u00e5 \u201dcommunity fridge\u201d \u2013 kylsk\u00e5p d\u00e4r vem helst kan b\u00e5de l\u00e4mna och ta mat som annars skulle sl\u00e4ngas.<\/p>\n\n\n\n

              7. <\/strong>Det sl\u00e4ngs mycket mat inom det som kallas \u201doffentlig sektor\u201d som bekostas av v\u00e5ra skattepengar, till exempel skolor, \u00e4ldreboenden och sjukhus.<\/p>\n\n\n\n

              a) <\/strong>Vilka strategier kan exempelvis skolor anv\u00e4nda f\u00f6r att minska sitt matsvinn?<\/p>\n\n\n\n

              b) <\/strong>Vad tycker ni att kommuner och regioner skulle kunna l\u00e4gga pengarna p\u00e5 ist\u00e4llet?

              Exempel:<\/strong> Skolor kan \u00f6ka matro i skolmatsalen, servera godare mat, l\u00e5ta eleverna l\u00e4gga upp mat sj\u00e4lva, ge l\u00e4ngre lunchtid s\u00e5 man hinner \u00e4ta upp.<\/p>\n\n\n\n

              Kommentar<\/strong>: Bara matsvinnet i offentlig sektor \u00e5r 2024 kostade 370 miljoner kronor.<\/p>\n\n\n\n

              8.<\/strong> Man kan se det som att det alltid \u00e4r fel att sl\u00e4nga mat som hade kunnat \u00e4tas.<\/p>\n\n\n\n

              a)<\/strong> H\u00e5ller du med om det eller kan det finnas undantag? Vilka?<\/p>\n\n\n\n

              b)<\/strong> Vilka kriterier b\u00f6r vi i s\u00e5 fall anv\u00e4nda f\u00f6r att avg\u00f6ra om mat ska sl\u00e4ngas eller inte? Hur kan vi bed\u00f6ma matens kvalitet och s\u00e4kerhet p\u00e5 ett r\u00e4ttvist s\u00e4tt?

              Exempel: <\/strong>Ja – ifall n\u00e5gon blir allergisk mot n\u00e5got, eller det visar sig att man inte tycker om maten, eller man r\u00e5kar br\u00e4nna n\u00e5got n\u00e4r man l\u00e4r sig laga mat. <\/p>\n\n\n\n

              Titta – lukta – smaka<\/em> \u00e4r ett bra s\u00e4tt att kolla om maten fortfarande \u00e4r \u00e4tbar.<\/p>\n\n\n\n

              9. <\/strong>Vilken roll spelar f\u00f6retagen i att minska matsvinn, och vad \u00e4r deras etiska ansvar? Hur kan f\u00f6retag arbeta f\u00f6r att minska sitt och konsumenternas matsvinn? \u00c4r det etiskt f\u00f6rsvarbart f\u00f6r f\u00f6retag att prioritera vinster \u00f6ver h\u00e5llbarhet?

              Exempel:<\/strong> Ja, de har ansvar – det \u00e4r f\u00f6retagen som styr marknaden, det \u00e4r i stort sett om\u00f6jligt att undvika st\u00f6rre f\u00f6retag som Unilever och Nestl\u00e9. Samtidigt utnyttjar de ofta m\u00e4nniskor i fattiga l\u00e4nder f\u00f6r att tj\u00e4na mer pengar.

              Nej, de har inget ansvar \u2013 f\u00f6retagen styr inte vad konsumenterna k\u00f6per, folk kan v\u00e4lja att inte handla vissa saker.<\/p>\n\n\n\n

              Kommentar<\/strong>: Hush\u00e5llen st\u00e5r f\u00f6r ca h\u00e4lften av allt matavfall som uppst\u00e5r i Sverige.<\/p>\n\n\n\n

              N\u00e4st mest st\u00e5r livsmedelsindustrin f\u00f6r, ca 24 % av allt avfall. Mataff\u00e4rer st\u00e5r f\u00f6r n\u00e4stan 7 % och restaurang\/hotell st\u00e5r f\u00f6r 9 %.<\/p>\n\n\n\n

              10. <\/strong>Vilka konsekvenser har matsvinn f\u00f6r framtida generationer?

              Exempel: <\/strong>Matsvinnet orsakar utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser som \u00f6kar den globala uppv\u00e4rmningen, vilket ger ett f\u00f6r\u00e4ndrat klimat. Matsvinnet inneb\u00e4r att vi \u00f6verproducerad mat, vilket p\u00e5verkar t.ex. v\u00e5ra odlingsjordar. Dessa utarmas och f\u00e5r l\u00e4gre avkastning. Vi kan d\u00e4rmed \u00e4ventyra framtida generationers m\u00f6jlighet att producera mat.<\/p>\n\n\n\n

              Kommentar<\/strong>: Det kan argumenteras f\u00f6r att klimatomst\u00e4llning och klimatanpassning \u00e4r dyrt f\u00f6r samh\u00e4llet. Men studier visar att ju l\u00e4ngre vi v\u00e4ntar desto dyrare kommer det att bli.<\/p>\n\n\n\n

              11. <\/strong>Tycker du att vi som lever idag har f\u00f6r ansvar f\u00f6r att l\u00e4mna \u00f6ver en bra eller till och med b\u00e4ttre v\u00e4rld till kommande generationer? Varf\u00f6r\/Varf\u00f6r inte?

              Exempel:<\/strong> Ja \u2013 f\u00f6r att vi alla har ett ansvar f\u00f6r jorden och att ta hand om den, om vi \u00f6veranv\u00e4nder resurserna kommer de ta slut och det \u00e4r d\u00e5ligt f\u00f6r alla.

              Nej \u2013 f\u00f6r att de som levt innan oss inte har tagit hand om jorden eller brytt sig om v\u00e5r generation, s\u00e5 varf\u00f6r ska vi bry oss om de som lever i framtiden?<\/p>\n<\/div>\n<\/details>\n\n\n\n

              K\u00e4llor<\/strong><\/summary>\n
              \n

              https:\/\/www.ekonomifakta.se\/sakomraden\/makroekonomi\/hushallens-ekonomi\/hushallens-konsumtionsutgifter-efter-andamal_1209007.html<\/a><\/p>\n\n\n\n

              https:\/\/www.hallakonsument.se\/ekonomi\/vad-kostar-maten-varje-manad\/<\/a><\/p>\n<\/div>\n<\/details>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

              \n
              \n
              \n

              F\u00f6rhandsgranska<\/h2>\n\n\n\n
              \n
              L\u00e4rarmaterial<\/a><\/div>\n\n\n\n
              Arbetsblad<\/a><\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
              \n

              Ladda ner<\/h2>\n\n\n\n
              \n
              L\u00e4rarmaterial<\/a><\/div>\n\n\n\n
              Arbetsblad<\/a><\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
              \n
              \n\n\n\n
              \n
              Till elevvy<\/a><\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

              <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

              I denna lektion f\u00e5r eleverna reflektera \u00f6ver olika aspekter av v\u00e5rt matsvinn och dess effekter p\u00e5 planeten ur ett etiskt perspektiv. <\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":1615,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[41],"tags":[51,58,62],"class_list":["post-2445","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-hogstadiet-7-9","tag-biologi","tag-religion","tag-samhallskunskap"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/matsvinnpaschemat.se\/larare\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2445","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/matsvinnpaschemat.se\/larare\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/matsvinnpaschemat.se\/larare\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/matsvinnpaschemat.se\/larare\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/matsvinnpaschemat.se\/larare\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2445"}],"version-history":[{"count":24,"href":"https:\/\/matsvinnpaschemat.se\/larare\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2445\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3772,"href":"https:\/\/matsvinnpaschemat.se\/larare\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2445\/revisions\/3772"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/matsvinnpaschemat.se\/larare\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1615"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/matsvinnpaschemat.se\/larare\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2445"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/matsvinnpaschemat.se\/larare\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2445"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/matsvinnpaschemat.se\/larare\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2445"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}