Matfattigdom <\/strong>– Ett tillst\u00e5nd som inneb\u00e4r att en person tvingas v\u00e4lja bort en del n\u00e4ringsrika, h\u00e4lsosamma eller n\u00f6dv\u00e4ndiga livsmedel p\u00e5 grund av sin ekonomiska situation. <\/p>\n\n\n\n \u00d6verskottsmat <\/strong>– Varor eller m\u00e5ltider som inte s\u00e5lts eller p\u00e5 annat vis blivit \u00f6ver, antingen i butik, hos grossist eller i serveringar.<\/p>\n\n\n\n Omf\u00f6rdelning <\/strong>– \u00d6verskottsmat eller os\u00e5lda livsmedel som antingen doneras till matbanker, tas om hand och sedan delas ut eller tillagas och serveras.<\/p>\n\n\n\n Mathj\u00e4lp <\/strong>– Matinsatser som sker i civilsamh\u00e4llet, i huvudsak av v\u00e4lg\u00f6renhetsorganisationer och religi\u00f6sa samfund. Beh\u00f6vande f\u00e5r eller f\u00e5r k\u00f6pa kraftigt rabatterad mat. Maten kan antingen vara omf\u00f6rdelad eller ink\u00f6pt.<\/p>\n\n\n\n Social matbutik<\/strong> – En butik som s\u00e4ljer \u00f6verskottsmat till reducerat pris. F\u00f6r att handla h\u00e4r kr\u00e4vs ett speciellt medlemskap som endast beviljas m\u00e4nniskor med en m\u00e5nadsinkomst p\u00e5 max 13 622 kr.<\/p>\n\n\n\n Det finns \u00f6ver 220 matbanker i Sverige och s\u00e5 gott som varannan kommun har minst en matbank. Cirka 50 000 hush\u00e5ll tar regelbundet del av omf\u00f6rdelad mat p\u00e5 olika s\u00e4tt, vilket motsvarar ungef\u00e4r 9 500 ton livsmedel per \u00e5r. Detta \u00e4r emellertid siffror som ska tolkas med viss f\u00f6rsiktighet eftersom de inte bekr\u00e4ftats av forskare eller myndigheter, utan tagits fram i samarbete mellan olika ideella organisationer. <\/p>\n\n\n\n De vanligaste formerna f\u00f6r omf\u00f6rdelning \u00e4r utdelning av matkassar, att \u00f6verskottsmaten tillagas och erbjuds i form av servering eller genom f\u00f6rs\u00e4ljning i s\u00e5 kallade sociala matbutiker. Svenska kyrkan st\u00e5r bakom m\u00e5nga av matbankerna, men \u00e4ven organisationer som Hela m\u00e4nniskan, Stadsmissionen, R\u00f6da korset, Fr\u00e4lsningsarm\u00e9n och Font\u00e4nhuset \u00e4r viktiga akt\u00f6rer. Civilsamh\u00e4llet har en l\u00e5ng tradition av att bedriva matst\u00f6d men j\u00e4mf\u00f6rt med tidigare utg\u00f6r nu livsmedelsbranschens \u00f6verskottsmat en st\u00f6rre del av det som delas ut.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n Enligt \u00c4tbarts kartl\u00e4ggning b\u00f6rjade civilsamh\u00e4llet ta emot \u00f6verskottsmat fr\u00e5n butiker runt \u00e5r 2000. Detta var d\u00e5 ett f\u00f6rh\u00e5llandevis ovanligt fenomen. Antalet matbanker har dock \u00f6kat stadigt sedan \u00e5r 2015, vilket illustreras i diagrammet nedan. Den kraftiga \u00f6kningen 2015 kan bland annat kopplas till kriget i Syrien samt lanseringen av Agenda 2030:s m\u00e5ls\u00e4ttning om halverat matsvinn. \u00d6kningen efter 2020 speglar inflation, \u00f6kad social utsatthet och f\u00f6rsvagade sociala skyddsn\u00e4t. <\/p>\n\n\n\n \u00c5r 2024 inf\u00f6rdes en ny avfallsf\u00f6rordning som kr\u00e4ver att livsmedelsf\u00f6retag separerar biologiskt avfall fr\u00e5n f\u00f6rpackningar. Det finns indikationer p\u00e5 att \u00e4ven detta har bidragit till en \u00f6kning av \u00f6verskottsdonationer. Donationerna har \u00f6kat men det har ocks\u00e5 v\u00e4ckt fr\u00e5gor om vad som egentligen \u00e4r h\u00e5llbart, i b\u00e5de det korta och det l\u00e5nga loppet.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n Antal omf\u00f6rdelande verksamheter<\/em><\/p>\n\n\n\n Att \u00f6verskottsmat fr\u00e5n livsmedelsf\u00f6retag omf\u00f6rdelas till m\u00e4nniskor i socioekonomisk utsatthet framst\u00e4lls ofta som en \u201cwin-win\u201d. Enligt resurshierarkin (se bild nedan) ska matsvinn i f\u00f6rsta hand f\u00f6rebyggas, i andra hand doneras och d\u00e4refter \u00e5tervinnas p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt. M\u00e5nga f\u00f6retag anv\u00e4nder ocks\u00e5 donationer som en del i sitt h\u00e5llbarhetsarbete.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n Forskare menar att \u00f6verskottet delvis kan bero p\u00e5 \u00f6verproduktion, lagerh\u00e5llning och \u00f6nskan att erbjuda konsumenterna ett brett utbud av varor, och att \u00f6verskottet riskerar att byggas in i systemet. En del forskare menar att det kan finnas en risk att donationer av livsmedel uppr\u00e4tth\u00e5ller ett oh\u00e5llbart system.<\/p>\n\n\n\n Att personer i socioekonomisk utsatthet kan ta del av livsmedel till l\u00e4gre priser kan l\u00e4tta en ekonomisk stress. Omf\u00f6rdelning av \u00f6verskottsmat kan, ur ett resurseffektivitetsperspektiv, vara positivt d\u00e5 det potentiellt kan minska risken f\u00f6r att \u00e4tbara livsmedel komposteras eller r\u00f6tas och blir biogas. Samtidigt menar forskare att redistribution av \u00f6verskottsmat, exempelvis via sociala matbutiker eller genom utdelning av matkassar, potentiellt kan leda till etableringen av parallella livsmedelssystem. Detta kan inneb\u00e4ra att vissa konsumentgrupper, med begr\u00e4nsad ekonomi, f\u00f6resl\u00e5s konsumera marknadens \u00f6verskott, medan andra konsumentgrupper f\u00f6r sin egen och planetens h\u00e4lsa uppmuntras att g\u00f6ra mer h\u00e5llbara och h\u00e4lsosamma val.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att reflektera \u00f6ver vad som faktiskt b\u00f6r r\u00e4knas som h\u00e5llbart. I dag kan \u00e4ven godis och l\u00e4sk som doneras ing\u00e5 i statistiken \u00f6ver \u201cminskat matsvinn\u201d. H\u00e4r uppst\u00e5r en grundl\u00e4ggande fr\u00e5ga: ska allt som kan \u00e4tas verkligen \u00e4tas?<\/strong> F\u00e5 skulle h\u00e4vda att alla producerade cigaretter borde r\u00f6kas bara f\u00f6r att de redan finns. Ur ett folkh\u00e4lsoperspektiv skulle man kunna argumentera f\u00f6r att samma sak g\u00e4ller \u00e4ven f\u00f6r produktkategorier som l\u00e4sk, godis och snacks.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n Livsmedelsdonationer kan fylla en viktig social funktion. De l\u00f6ser d\u00e4remot inte grundproblemet – ett system som producerar mer \u00e4n vad som beh\u00f6vs, p\u00e5 bekostnad av b\u00e5de m\u00e4nniska och natur. Det verkligt h\u00e5llbara m\u00e5let borde vara att producera och distribuera mat p\u00e5 ett s\u00e4tt d\u00e4r minimering av matsvinn \u00e4r en integrerad del av samtliga led i livsmedelssystemet, inte en kompensation i slutet av kedjan. <\/p>\n<\/div>\n\n\n\n Avfallsf\u00f6rordning (2020:614) | Sveriges riksdag<\/a> <\/p>\n\n\n\n Saxena, Lopamudra Patnaik, och Chiara Tornaghi. \u201dThe Emergence of Social Supermarkets in Britain: Food Poverty, Food Waste and Austerity Retail<\/a>\u201d. Coventry University, juni 2018. <\/p>\n\n\n\n Mattias Eriksson och Niina sundin, SLU – citat ut Matbanksrapport #2<\/a><\/p>\n\n\n\n Matbanksrapporten #1<\/a> och #2<\/a><\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\nLivsmedelsdonationer i Sverige<\/h3>\n\n\n\n
En v\u00e4xande r\u00f6relse<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/matsvinnpaschemat.se\/larare\/wp-content\/uploads\/sites\/7\/2026\/01\/Graf_omfordelande-verksamheter.png\")
<\/figure>\n<\/div>\n\n\n\nProblematisering<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/matsvinnpaschemat.se\/larare\/wp-content\/uploads\/sites\/7\/2026\/01\/image-1-1024x704.jpeg\")
<\/figure>\n\n\n\nParallella konsumentgrupper<\/h2>\n\n\n\n
Vad \u00e4r egentligen h\u00e5llbart? <\/h2>\n\n\n\n
Ett system i behov av f\u00f6r\u00e4ndring<\/h2>\n\n\n\n
\n\n\n\nK\u00e4llor<\/h2>\n\n\n\n