{"id":2257,"date":"2025-10-13T09:29:00","date_gmt":"2025-10-13T09:29:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.matsvinnpaschemat.se\/larare\/?page_id=2257"},"modified":"2026-02-23T12:53:36","modified_gmt":"2026-02-23T12:53:36","slug":"klimatpaverkan","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/matsvinnpaschemat.se\/larare\/klimatpaverkan\/","title":{"rendered":"Klimatp\u00e5verkan"},"content":{"rendered":"\n<h1 class=\"wp-block-heading\">Klimatp\u00e5verkan<\/h1>\n\n\n\n<p>Att fullt \u00e4tbar mat sl\u00e4ngs belyser h\u00e5llbarhetsbegreppet p\u00e5 ett mycket tydligt s\u00e4tt: det \u00e4r ett sl\u00f6seri med naturresurser och det \u00e4r varken etiskt eller ekonomiskt f\u00f6rsvarbart. Men vad har matsvinnet egentligen f\u00f6r effekt p\u00e5 klimatet, milj\u00f6n och oss som lever p\u00e5 denna planet?<\/p>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-group is-vertical is-layout-flex wp-container-core-group-is-layout-1 wp-block-group-is-layout-flex\" style=\"padding-top:var(--wp--preset--spacing--30);padding-bottom:var(--wp--preset--spacing--30)\">\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Maten och klimatet<\/h2>\n\n\n\n<p>Mellan 25-30 % av de totala utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser kan h\u00e4rledas till det globala livsmedelssystemet. Dessa utsl\u00e4pp (utan inb\u00f6rdes ordning) kommer bland annat fr\u00e5n:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>utsl\u00e4pp fr\u00e5n arbetsmaskiner<\/li>\n\n\n\n<li>framst\u00e4llning och anv\u00e4ndning av konstg\u00f6dsel<\/li>\n\n\n\n<li>avskogning<\/li>\n\n\n\n<li>risf\u00e4lt<\/li>\n\n\n\n<li>matsm\u00e4ltningssystem hos kor<\/li>\n\n\n\n<li>tillverkandet av f\u00f6rpackningsmaterial till livsmedel<\/li>\n\n\n\n<li>transporter<\/li>\n\n\n\n<li>processering av mat<\/li>\n\n\n\n<li>energif\u00f6rbrukning genom livsmedelskedjan (t.ex. kylf\u00f6rvaring)<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Enbart matsvinnet, allts\u00e5 mat som vi hade kunnat \u00e4tit om vi tagit vara p\u00e5 den b\u00e4ttre, st\u00e5r f\u00f6r uppemot 10 % av de totala utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser. Det \u00e4r n\u00e4stan fem g\u00e5nger s\u00e5 mycket som den globala flygsektorn.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-group is-vertical is-layout-flex wp-container-core-group-is-layout-2 wp-block-group-is-layout-flex\" style=\"padding-bottom:var(--wp--preset--spacing--30)\">\n<h3 class=\"wp-block-heading\" style=\"font-style:normal;font-weight:700\">Olika livsmedels klimatavtryck<\/h3>\n\n\n\n<p>Ett livsmedels klimatavtryck anger hur mycket koldioxid som sl\u00e4pps ut f\u00f6r att vi ska kunna producera ett kilo av en viss r\u00e5vara, r\u00e4knat fr\u00e5n prim\u00e4rproduktionen till det att produkten l\u00e4mnar livsmedelsindustrin (i de fall d\u00e5 det \u00e4r relevant). Utsl\u00e4pp f\u00f6r eventuell f\u00f6rpackning \u00e4r inte inr\u00e4knat. F\u00f6r importerade livsmedel ing\u00e5r en generell transport.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Sj\u00e4lva produktionen (odling\/uppf\u00f6dning) st\u00e5r f\u00f6r den absoluta majoriteten av ett livsmedels klimatp\u00e5verkan.<\/p>\n\n\n\n<p>K\u00f6tt har generellt h\u00f6gre utsl\u00e4pp \u00e4n vegetabilier. Detta beror p\u00e5 att uppf\u00f6dningen av djur kr\u00e4ver foder samt medf\u00f6r utsl\u00e4pp fr\u00e5n g\u00f6dselhantering och djurens matsm\u00e4ltning. Sett till olika kolhydratsk\u00e4llor har ris det h\u00f6gsta klimatavtrycket, eftersom ris odlas i stora vattendr\u00e4nkta f\u00e4lt som, precis som korna, sl\u00e4pper ut metangas.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large has-custom-border\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"986\" height=\"1024\" src=\"https:\/\/matsvinnpaschemat.se\/larare\/wp-content\/uploads\/sites\/7\/2026\/02\/Grafer_hemsida_bada-986x1024.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-3415\" style=\"border-style:none;border-width:0px;border-radius:10px\" srcset=\"https:\/\/matsvinnpaschemat.se\/larare\/wp-content\/uploads\/sites\/7\/2026\/02\/Grafer_hemsida_bada-986x1024.png 986w, https:\/\/matsvinnpaschemat.se\/larare\/wp-content\/uploads\/sites\/7\/2026\/02\/Grafer_hemsida_bada-289x300.png 289w, https:\/\/matsvinnpaschemat.se\/larare\/wp-content\/uploads\/sites\/7\/2026\/02\/Grafer_hemsida_bada-768x797.png 768w, https:\/\/matsvinnpaschemat.se\/larare\/wp-content\/uploads\/sites\/7\/2026\/02\/Grafer_hemsida_bada.png 1285w\" sizes=\"auto, (max-width: 986px) 100vw, 986px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<hr class=\"wp-block-separator has-alpha-channel-opacity\"\/>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-group is-vertical is-layout-flex wp-container-core-group-is-layout-3 wp-block-group-is-layout-flex\" style=\"padding-top:var(--wp--preset--spacing--30);padding-bottom:var(--wp--preset--spacing--30)\">\n<h2 class=\"wp-block-heading\"><span style=\"text-decoration: underline;\">K\u00e4llor<\/span><\/h2>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/ourworldindata.org\/greenhouse-gas-emissions-food\">https:\/\/ourworldindata.org\/greenhouse-gas-emissions-food<\/a><\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.livsmedelsverket.se\/matvanor-halsa--miljo\/matsvinn\/fakta-om-matsvinn\">https:\/\/www.livsmedelsverket.se\/matvanor-halsa&#8211;miljo\/matsvinn\/fakta-om-matsvinn<\/a><\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.iea.org\/energy-system\/transport\/aviation\">https:\/\/www.iea.org\/energy-system\/transport\/aviation<\/a><\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.ri.se\/sites\/default\/files\/2025-05\/RISE%20%C3%96ppna%20listan%202.3%202024.pdf\">https:\/\/www.ri.se\/sites\/default\/files\/2025-05\/RISE%20%C3%96ppna%20listan%202.3%202024.pdf<\/a><\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.slu.se\/nyheter\/2025\/02\/nytt-hogavkastande-ris-som-ger-kraftigt-minskade-metanutslapp-har-utvecklats-vid-slu\">https:\/\/www.slu.se\/nyheter\/2025\/02\/nytt-hogavkastande-ris-som-ger-kraftigt-minskade-metanutslapp-har-utvecklats-vid-slu<\/a><\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Klimatp\u00e5verkan Att fullt \u00e4tbar mat sl\u00e4ngs belyser h\u00e5llbarhetsbegreppet p\u00e5 ett mycket tydligt s\u00e4tt: det \u00e4r ett sl\u00f6seri med naturresurser och det \u00e4r varken etiskt eller ekonomiskt f\u00f6rsvarbart. Men vad har matsvinnet egentligen f\u00f6r effekt p\u00e5 klimatet, milj\u00f6n och oss som lever p\u00e5 denna planet? Maten och klimatet Mellan 25-30 % av de totala utsl\u00e4ppen av [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"class_list":["post-2257","page","type-page","status-publish","hentry"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/matsvinnpaschemat.se\/larare\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2257","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/matsvinnpaschemat.se\/larare\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/matsvinnpaschemat.se\/larare\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/matsvinnpaschemat.se\/larare\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/matsvinnpaschemat.se\/larare\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2257"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/matsvinnpaschemat.se\/larare\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2257\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3440,"href":"https:\/\/matsvinnpaschemat.se\/larare\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2257\/revisions\/3440"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/matsvinnpaschemat.se\/larare\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2257"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}